Tyck till

Publikationer

Här hittar du Betaniastiftelsens publikationer inom området existentiellt stöd.

Sorgen efter den som inte orkade leva

”Sorgen efter den som inte orkade leva” är ett närståendehäfte till den som mist en person i självmord. Sorgen efter självmord är ofta mer komplicerad än annan sorg och kan kännas omöjlig att ta sig igenom. Häftet ger kunskap och vägledning som ökar förståelsen för sorgens natur och underlättar sorgearbetet. Författat av Ullakarin Nyberg, suicidforskare och psykiater. Framtaget av Betaniastiftelsen med stöd från Folkhälsomyndigheten och med kunskapsstöd från SPES – Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd.

Häftet kompletteras av en film där vi får möta fem närstående till Hamid som tagit sitt liv. Se filmen här. 

Läs mer om projektet här.

 

Ladda ner "Sorgen efter den som inte orkade leva"

Välj språk:

Lyssna på "Sorgen efter den som inte orkade leva"

      Förord och inledning
      Kapitel 1: Bakomliggande orsaker till suicid
      Berättelse: Exempel på livsomständighet som kan leda till självmord
      Kapitel 2: Vad sorg är och hur den kan te sig hos olika individer
      Kapitel 3: Sorg efter suicid
      Närståendeberättelser
      Kapitel 4: Komplicerad sorg
      Kapitel 5: Myndigheters ansvar efter självmord
      Kapitel 6: Att förstå och stötta barn och unga som har sorg
      Närståendeberättelser
      Kapitel 7: Återhämtning, vardagsrutiner och egna verktyg
      Kapitel 8: Relationer
      Närståendeberättelse
      Kapitel 9: Existentiella frågor
      Avslutning

Handledningsmaterial: Digitala kulturupplevelser i vård och omsorg

Konst, musik, teater, dans, litteratur, hantverk och andra uttryck har va­rit viktiga för människan i alla tider. I kulturen kan vi mötas människor emellan och möta oss själva. Kultur har stor betydelse för en menings­full tillvaro och hjälper oss att få fatt på tankar om identitet, människo­syn och livsfrågor. Kulturen kan för många även vara ett andligt/existen­tiellt stöd.

Det här handledningsmaterialet riktar sig till vård- och omsorgspersonal som vill veta mer om kulturens kraft i vården, vad forskningen säger om kultur och hälsa, samt vilka möjligheter som finns med kulturupplevelser förmedlade digitalt och tips på hur man anordnar dem.

Fem krönikor om kultur och hälsa

Emil Jensen, artist och författare, har i samarbete med Betaniastiftelsen skrivit fem krönikor/berättelser om kulturens betydelse för människan och särskilt för människan i vård och omsorg (vårdtagare, vårdgivare och närstående). Syftet med dessa berättelser är att inspirera till kulturmöten i vård och omsorg samt att sänka trösklarna för kulturupplevelser så att kultur och hälsa kan finnas med som en naturlig del i vård och omsorg. I ett kommande handledningsmaterial kan du läsa mer om hur du som arbetar i vården kan använda kultur och hälsa för ökad livskvalitet – vad säger forskningen och hur gör man.

Krönikorna finns även att se som filmer, se dem under Play.

Musik som berör

Musik som berör – ett redskap i vård och omsorg är ett inspirationshäfte med betraktelser från ett demensboende där omsorgspersonal använder musik som en del av det vardagliga arbetet. Författare Ewa Karlsson Sjölander hämtar ur sin långa erfarenhet som undersköterska konkreta exempel på hur vi kan se hela människan och finna vägar till välbefinnande med musiken som redskap. Med materialet vill vi inspirera till en ökad närvaro av musik i omsorgen och bidra till en god arbetsmiljö och ett ökat välbefinnande för såväl brukare som personal och närstående.

Musik som berör gavs ut för första gången 2001. Nu ger vi ut en ny version med bilder tagna från Johannesgården Stora Sköndal i Stockholm.

Till dig som är närstående

Är du närstående till någon som befinner sig i livets slutskede? Eller arbetar du inom vård och omsorg där du möter anhöriga? Trots att bot inte är möjlig finns det mycket man kan göra för att den som är sjuk, och du som är närstående, ska ha det så bra som det går i den situation som råder.

Vård i livets slut, palliativ vård, handlar om att skapa ett rum i vilket man kan leva, lindrad från eventuella symtom, och med värdighet, till dess det är dags att lämna det här livet. I det här häftet beskrivs vad som händer i kroppen under livets sista tid men också vilket stöd man kan och har rätt att få som närstående.

Nu finns informationshäftet översatt till: engelska, finska, arabiska, farsi/persiska (Iran), dari/persiska (Afghanistan), somaliska, tyska, franska, spanska, norska, danska och isländska, samt på jiddisch, meänkieli, romani arli, romani lovari och nordsamiska (syd- och lulesamiska släpps under 2021).

Lyssna på materialet

Till dig som är närstående

      Till dig som är närstående

Existentiellt stöd i livets slut

”Vad är att ge existentiellt stöd egentligen? Vi kanske borde våga tala om de här frågorna oftare, men det är svårt att veta vad man skall säga. Alla vill inte samtala heller. Människor är ju så olika. Samtidigt visar forskningen att existentiellt stöd är minst lika viktigt som lindring av fysiska symtom i livets slutskede.”

Texterna om existentiellt stöd är hämtade ur Palliationspraktikan, Betaniastiftelsens utbildningsmaterial om palliativ vård, baserat på Socialstyrelsens kunskapsstöd, nationella riktlinjer och fakta från Svenska Palliativregistret. Materialet innehåller den grundläggande kunskap som ett vårdteam behöver för att kunna utföra god palliativ vård. Ordet palliativ kommer från det latinska ordet för mantel – att skyla över symtom, lindra den, som om man lade en mantel eller kappa över. Eller att erbjuda något att svepa in den sjuke i, för värme och omtanke.

Utbildningsmaterialet i sin helhet finner du på Palliationsakademin.se.

Lyssna på materialet

Existentiellt stöd i livets slut

      Kapitel sju: Existentiellt stöd

Reflekterande texter om livets sista tid

”Men just nu vill hon bara blunda och njuta av stunden. Mjukborste genom hår som glesnat. En glänta att vila i.”

Författaren Karin Thunberg fångar i några fördjupande texter olika aspekter av vård i livets slut. Här finns även fallbeskrivningar med reflektions- och diskussionsfrågor, framtagna av Johan Sundelöf, läkare och specialist i palliativ medicin, tillika programchef vid Betaniastiftelsen. Materialet kan användas för att reflektera över och diskutera hur god vård i livets slutskede kan bedrivas när behovet uppstår, men texterna kan också läsas fristående för att ge hopp och mening i en svår tid, till exempel genom kapitlen om Orden, Gläntorna, Hoppet, Att tala med barn, och Maten som omtanke.

Reflekterande texter om livets sista tid

Lyssna på materialet

Reflekterande texter om livets sista tid

      Del 1: Orden
      Del 2: Maten som omtanke
      Del 3: Samtal och möten
      Den 4: Att arbeta tillsammans
      Del 5: Närstående
      Del 6: Gläntorna
      Del 7: Kärnan förblir intakt
      Del 8: Olika rum
      Del 9: Att tala med barn
      Del 10: Händer
      Del 11: Hoppet
      Epilog: Att lämna för sista gången

Digital kulturarena som resurs i vård och omsorg

Kungliga Musikhögskolan har, på initiativ av Betaniastiftelsen samt med stöd från Geriatriska fonden, gjort en pilotstudie om möjligheter och hinder för Kulturarenan i omsorgen.

Kulturarenan är en digital samlingsplats för kultur online, riktad till alla som inte kan ta sig till scenerna. Tjänsten drivs av Betaniastiftelsen som ett redskap för att låta konst och kultur ta plats inom e-hälsa.

Rapporten, skriven av Ingrid Hammarlund senior lektor på Kungliga Musikhögskolan, utgör en bra grund för att identifiera utbildningsbehov inom vård och omsorg gällande kultur och hälsa samt existentiella frågor och välbefinnande kopplat till digital kulturtillgång.

I intervjuerna som gjorts för studien framträder intresse för den stimulans som Kulturarenan kan tillföra vården ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv och som meningsfull resurs för reflektion över den existentiella dimensionen i vård och omsorgsarbetet. Resultatet diskuteras både ur ett omvårdnadsperspektiv, existentiellt hälsoperspektiv och ett kultur- och kunskapsperspektiv.

Det kreativa uttrycket som kraftkälla

Ett kunskapsmaterial om att möta tecken på psykisk ohälsa. Materialet vänder sig till ledare inom kreativ verksamhet. Fokus är på skapandets terapeutiska potential för välmåendet och på hur man som ledare kan bemöta psykisk ohälsa i yrkesrollen.

Skapande verksamhet kan fungera som läkande och är ibland det enda sättet att uttrycka sig på. Att hitta vägar att säga det som kanske inte kan sägas med ord har en väsentlig betydelse för den psykiska hälsan. Därför är det också viktigt för ledare att kunna och orka axla ansvaret, samt att ha verktyg när en person behöver hjälp.

Materialet bygger på erfarenheterna av Express Yourself with Art – ett projekt av Betaniastiftelsen och Kulturhuset Stadsteatern, genom Lava och Forum/Debatt, bestående av konstnärliga workshops för nyanlända ungdomar, under ledning av konstnären och konstpedagogen Ashraf Atraqchi och med stöd från Folkhälsomyndigheten.

Materialet är framtaget av asylpsykologen Minna Forsell, på uppdrag av Betaniastiftelsen i sam¬verkan med Kulturhuset Stadsteatern/Lava och Studieförbundet Bilda. Materialet har kommenterats även av sakkunniga vid BUP Asylpsykiatriska enhet samt Transkulturellt centrum/Stockholms läns landsting.

Det kreativa uttrycket som kraftkälla är gratis att ladda ner och sprida.